Kråksång..
..en tidig morgon.
Under april månad börjar det bli riktigt trevligt att vänta på bussen klockan 06.00 under vardagsmornar.
Det är ljust, inte svinkallt med -25 grader och.. bästa av allt: Fåglarna sjunger flitigare och flitigare för varje morgon!
Det är spännande att varje morgon lyssna efter nykomlingar i vårkören.
Denna morgon drog en kråka till sig uppmärksamheten.
Den satt högt upp i en talltopp, ganska långt bort, bortanför en liten sjö nära vägen där jag stod. Trots avståndet hördes dess konstanta Kraaak-kraaak-kraaaaak mycket tydligt.
Jag började så klart spekulera över varför den så intensivt "sjöng" denna morgon.
Det lät inte som en kärlekssång till frugan.
Inte heller som lockrop efter en ny fruga.
Och jag hade svårt att tro att det var en utskällning av en ev. närvarande fruga.
"Kraaket" lät mer som en irriterad protest över något.
Ett "Här bestämmer jag!" -läte.
Mitt i mina funderingar flög kråkan upp, cirklade några varv över trädtopparna, fortsatte med det rytmiska "Kraaak", gjorde några störtdykningar in i talldungen och försvann plötsligt in bland träden.
Kraaak fortsatte dock att höras så jag följde den med hörseln..
Den flög åt mitt håll.. Kom närmare och närmare.. Ganska lågt efter marken tydligen, eftersom jag inte kunde se den..
..och plötsligt:
En hök (duvhök, om jag inte såg helt fel..) flyger med snabba vingslag förbi mig, över vägen och in mellan husen på andra sidan.
Efter kommer kråkan på behörigt avstånd.
Han jagar höken som en skugga mellan husen.. och låter sitt Kraaak ljuda med jämna mellanrum.
Båda försvinner bakom hustaken och vidare in i nästa skogsdunge.. Av ljudet att döma jagar kråkan höken långt, långt bort.. Till slut hörs hans kraaak bara svagt.
Efter ca en minut ser jag honom återvända. Med bestämda vingslag passerar han ovanför trädtoppar och hustak, förbi mig och vidare till skogsdungen bortanför sjön.
Denna gång flyger han helt tyst.
Men med ett kroppsspråk som tydligt säger:
-"Det var det, det."
Tyckte annars att "utskällningen av en ev. närvarande fruga" lät bekant???:D:D
hihi heja kråkan!
Glad Påsk :)
Hej Kirsti! Så roligt att du hittade till min naturblogg.Här har du ju också en trevlig blogg som jag ska hålla ögonen på :)
Ja, fåglarna har sitt kroppsspråk också, man hör direkt på deras läten om det är fara på gång. Om en katt stryker omkring t.ex, så hörs det direkt på småfåglarna.
Önskar dig en Glad Påsk!
Exakt det upplevde jag på landet förra veckan (skillnaden var att det var +15 istället för -25 grader:)). Flera kråkor började helt plötsligt skrika ordentligt och verkade oroliga, och strax efter så kom något som jag efter att ha slagit i fågelboken kom fram till var en hök av något slag. Den blev duktigt bortjagad i alla fall. En riktigt häftig upplevelse var det också samma dag när jag stod och pillade i rabatterna när det plötligt flyger över en Fiskgjuse på låg höjd med en gigantisk fisk i klorna. Tyvärr låg kameran inne i stugan då, men det kanske inte spelar någon roll, jag hade nog inte hunnit greppa den innan fågeln flugit iväg. Får väl spara bilden i min egen hårddisk istället. Hoppas du får en riktigt fin helg och att snön snart slutar falla. // Peter
Mikael Ewald:
Hmm..inte egen erfarenhet, väl..?? :))
Matte:
Precis! :)
Glad påsk, du med!
Ulla:
Klart jag letar upp bloggar med så fina naturfoton..:)
Önskar dig också en glad påsk!!
Peter:
Du hade med andra ord en riktigt fin rovfågelskådardag! :)
Och ja..det är många fågelbilder man får räkna med att spara på den egna hjärn-hård-disken.. Kameran är ju inte lika snabb som fåglarna, liksom..:)
Glad påsk!!
/Kirsti
