Naturligtvis..

..ställer upp!

I går kväll var Per och jag på väg mot Gammelstadsviken.

Plötsligt flög en brunspräcklig fågel lågt över vägen och landade i diket..

Per stannade och backade några meter med bilen..

Natten till idag ven stormvindar utanför husknuten. Riktigt ordentliga vindbyar skakade om både träd och djur.

På jobbet möttes jag i tidig morgontimma av ett nerfallet trastbo.. Björktrastsparet som så ivrigt byggt boet uppe i tallen och under den senast veckan matat sina ungar miste tyvärr alla fyra halvvuxna ungar.

Trist..sorgligt..
..trots att man vet att det är naturens gång kändes det tungt i hjärtat att se det krossade boet ute på vägen.

Befarar att just den trastfamiljen tyvärr inte var den enda som råkade ut för olycka i natt.. Det blåste så hårt att träden nästan vek sig dubbla med jämna mellanrum och hur väl fåglarna än förankrat sina bon  finns nog risk att många blåste sönder eller föll ner denna natt..

Här hemma upptäckte jag nu under kvällen att det ena fågelhuset förlorat taket under stormen. Följanden lilla episod utspelade sig där medan jag avnjöt kvällskaffet ute på altanen:

En pilfink anländer:

Hoppsan..vad har hänt här?

En kompis dyker också upp. Medan den sätter sig nere vid husgaveln, på det vanliga stället, för att äta jordnötter, upptäcker finken på taket något spännande:

Jordnötter..där nere!

Enkel match det här..


..och SÅ gott!

-Här bad man hannen om ett handtag med bobygget..

..och vad fick man..?

Snacka om att vara ute och cykla!

..ute vid Gammelstadsviken.

Förbiflygande grågäss..

Per, Eloise och jag var ute några timmar vid fågeltornet. Tanken var att vi skulle se lite intressanta fåglar, grilla korv till lunch och fika medan solen sken och fåglarna sjöng..

Vi hann upp i tornet en sväng och Per med dotter hann ner och grilla korvarna... och precis när den sista av dem var uppäten började regnet ösa ner.

Lunch på gång nere vid grillen medan jag spanar uppe i tornet..

Hagel smattrade mot torntaket (vi sökte skydd inne i det) och åskan mullrade några gånger.

Drygt en och en halv timme fortsatte det regna riktigt rejält så en det blev en hastig kaffekokning ute på falnade eld..

Tur var ju att vi befann oss på ett ställe med fågeltorn av den bättre sorten.. Det går att stå inne i det och skåda med tuben trots att regnet öser ner.

Spanande fiskgjuse före regnet..

Det var dock inte många fåglar i farten. De låg säkert och tryckte inne i vassruggarna strax innan och under ovädret.

Skedands-hane mitt ute i hagelsmattret.

En trevlig upplevelse blev dock alla svalor som plötsligt stannade till och rastade i vassruggarna utanför tornet. De dök upp mitt under regnskurarna.. Stora flockar av dem flög över vattnet och landade ganska långt ifrån oss. Kunde dock med tubens hjälp konstatera att det var både ladusvalor och backsvalor. Blöta av regnet satt de i vassen och ägnade nästan en halvtimme åt fjädervård och lite gruffande med varandra, och flög sedan vidare över vattnet.

Höjdpunkten idag:

Årets första tornseglare seglade förbi tornet precis när regnvädret lugnat ner sig.

Far med dotter på väg..

..?

Nä, det är ju bara svartvita flugsnapparhonan som inreder holken.

Efter några minuters diskussion med mannen i hennes liv kom hon dock fram till att just det här tilltänkta sänghalm-strået var i största laget..

..och slängde ner den på marken igen.

I går visade det sig bli en riktigt vacker dag med solsken och närmare +20 grader.

Familjens tre mest fågelintresserade for därför i väg under förmiddagen för att se vad som kunde skådas i Piteåtrakten..

Harrbäckens och Sladans fågeltorn besöktes.

Sälgen blommar

Vid det första tornet blåste ganska kalla vindar och fågellivet utspelade sig vid den motsatta strandkanten, i soldaller, så det var ganska svårt att zooma in och se vad det var för arter.. men hela 25 olika sorters fåglar räknade vi ihop. Paret smålom och paret skedand blev nya, trevliga årskryss.

Svartsnäppa vid strandkanten

På väg till det andra tornet svävade en hök plötsligt över våra huvuden.. Jag tog den för en brun kärrhök vid första anblicken och måste erkänna att jag inte tittade så noga på den därefter.

Men väl hemma, vid datorn, med en bild av den framför mig blev jag tveksam.. Ser det inte mer ut som en blå kärrhökshona? Någon kunnig skådare får gärna kommentera!
(Solen lyste rakt "genom" fågeln så den ser lite ljusare ut än vad den verkade vara.. och skärpan blev inte heller bra, men färgteckningen är väl inte riktigt en brun kärrhöks..?.)

"Huvudlös" trana lyfte från strandkanten..



..och en för mig totalt okänd art passerade på avstånd.

Efter att höken seglat förbi stoppade jag ner kameran i ryggsäcken eftersom vi strax skulle klättra upp i tornet.

Och vad händer?

Jo, en uggla sveper in över den lilla ängen, rakt framför oss, bara ett tiotal meter upp i luften. Perfekt fotoljus, avstånd.. och kameran är nerpackad.

Den cirklar runt två varv, lugnt och sansat, tittar nyfiket åt vårt håll.. (jag hinner få upp ryggsäcken, treva efter kameran..)

..och försvinner sedan i skogsdungen.

En vacker jorduggla var det.

Och inget foto blev det.

Man ska alltid ha kameran runt halsen. Att jag aldrig lär mig det..

Fyra sidensvansar rastade en kort stund i ett träd

Vi vandrade vidare fram till tornet.

Sladans fågeltorn är ett mycket fint torn med tak och snitsigt byggda luckor som man öppnar efter behag.. Därför blev skådningen där betydligt behagligare eftersom vinden inte blåste lika kallt.
 

Per och Eloise

Gråkakedoppingar, två stycken och ett par skäggdoppingar, två tranor, bläsand, gräsand, knipa, kanada- och grågås.. ja, det mesta man kunde förvänta sig fanns att se. Dock i ganska få exemplar..

och inga fler rovfåglar behagade dyka upp.

Skrattmås och kniphona

Kabbelekan har slagit ut

..blev dagens fågel i vår trädgård.

Kaxig..

Charmerande..

Välsjungande..

..och alltid redo att spexa lite extra inför fotografen..

Han är här nu och sjunger intensivt och mycket vackert för att honorna också skall hitta hit..
Känns bra att vi får hjälp med myggjagandet i trädgården även i år!

I går var vädret mulet och ganska blåsigt.

Under cykelturen till jobbet vid 06.00-tiden hördes bara ett fåtal fåglar sjunga.. Mest trastar men även en och annan bofink, gulsparv och trädpiplärka.

Reflekterade över hur lite fåglar som var i farten..

I morse var scenariot däremot ett helt annat!

Solen sken och fåglarna kvittrade i kapp..

Denna morgon dök plötsligt flera "nykomlingar" upp i vårfågelkören:

Redan innan jag hunnit vakna ordentligt hördes svartvita flugsnapparens vårmelodi från björken utanför sovrumsfönstret. Äntligen har han kommit! Drygt en vecka senare än i fjol..

Nästa nykomling dök upp vid häststallen jag passerar på väg till jobbet:
Ladusvalorna svirrade i luften! Ljuvligt ljud.. (Såg ju en ensam ladusvala ute vid Gammelstadsviken redan för två veckor sedan men den flög tyst förbi och inga fler har synts till förrän denna morgon.)

Strax där efter passerade jag en lite "våtmark" (=översvämmat dike, där snäppor ibland kan skådas ..).
Där hördes enkelbeckasin, även den min första denna vår..

Ytterligare en ny melodi sjöngs från en skogsdunge under cykelturen och det tog mig länge innan jag kom på vem sångaren var: Rödstjärt! Även den årets första..

Kvällssol under björken.
Bladen är inte stora ännu, men det spirar i grönt!

Så skrev jag för nästan exakt ett år sedan, på ett helt annat forum, i ett helt annat syfte.. då var klockan 21.00 den 6:e maj 2008.

Denna kväll, den 10:e maj 2009, klockan 22.00, färgades himlen vackert röd, precis som då.. men istället för koltrastsång hördes morkullan flyga sitt ärevarv över hustaken.
Vårens första varv.. och förhoppningsvis inte sista.
Han återkommer troget varje vår.. "vår egen" morkulla här i kvarteret.

Bara ca 2 km utanför Bodens centrum finns ett ganska litet men ändå fint fågelskådningsområde med namnet Storavans och Nedre Avans våtmarksområde..

Två små sjöar med tre fågeltorn, rastplatser, spång på de blötaste partierna och lättvandrad stig.. Som gjort för en trevlig kvällspromenad med kikaren runt halsen och fika i ryggsäcken. Drygt två timmar var vi ute, Per och jag denna kväll. (Sträckan är bara ett par km lång så det går att gå runt sjöarna betydligt fortare än så.. men vi tog det mycket lungt..)

Ute på sjöarna ligger isen fortfarande kvar, men efter stränderna finns öppet vatten.

Fågellivet var si sådär..

Från första tornet såg vi skrattmåsar i mängd, två sångsvanar, storspov, ett knip-par, ett vigg-par, kråkor, gräsand och årets första gluttsnäppa.

Förresten finns det trevliga infotavlor om fåglar också efter hela promenadstråket. Man kan alltså skåda tavla och fågel på nästan samma gång..

Vid det andra tornet finns en strandäng där man ofta kan se vadare. I kväll fanns där tofsvipor och en enda svartsnäppa. Ute på vattnet syntes en stjärtandshane, knipor och även här: skrattmåsar i mängd.

Det tredje tornet ligger vid den andra sjön, Nedre Avan. Här häckar en stor skrattmåskoloni och bland dem ser man varje år många dvärgmåsar. Så även i kväll.. men dvärgmåsarna var ganska få.

..och jag som i min andra blogg gnällt om att  jag aldrig hittar tussilagon här i Boden fann ett helt gäng sådana under vår promenad!

Det blev en fågelskådardag idag också..

Per och jag åkte iväg under förmiddagen, stannade först till vid Alviksgården.

Nybadad kråka, Alvik

Mängder av mås/trutfåglar som vanligt, bara några få gäss och svanar.. och faktiskt två örnar! Ganska långt borta, ovanför trädtopparna syntes de kretsa runt en kort stund, i dåligt ljus och svåra att se. Gissar dock på havsörn..

Skrattmås, Alvik

Där efter for vi vidare till Svartskatatornet.

Såg årets första stenskvätta efter vägen och väl uppe i tornet möttes vi av ett livfullt fågelliv ute på fjärden.

Bläsänder, knipor, vigg, gräsänder, stjärtänder (hela 8 par..), salskrake och gäss, varav två var vitkindade.. och årets första brushanar.

Det är bara en del av det vi såg, sammanlagt räknade vi ihop 23 olika arter som syntes/hördes under den tiden vid spanade, fikade och njöt av solskenet uppe i tornet.

Sädesärla, Svartskatatornet

Därefter bar det av till Gammelstadsviken. Vi hade packat ner middagsmaten i ryggsäcken och bestämt oss för att grilla ute vi fågeltornet.

Promenaden dit ut från parkeringen var blöt och slaskig.. mycket snö fortfarande kvar på stigen.

Väl uppe i tornet kunde vi konstatera att vi var där i tidigaste laget denna säsong. Isen låg kvar, knappt något öppet vatten alls, och därför inte mycket att se i fågelväg.

Men det visade sig efter en stund att ett brunt kärrhökspar använde viken till kvällsfödosökningsställe.. De flög över förbi tornet med jämna mellanrum ett antal gånger. (Antar att det var samma fåglar som återkom, annars måste det ha handlat om ett helt litet sträck av brun kärrhök..)

Även en fjällvråk passerade på låg höjd.

Tranor landade intill vassen, ett par av salskrake simmade i en del av det öppna vattnet och grågäss patrullerade ute på isen tillsammans med några storspovar. Tyckte mig även höra småspov längre ut..men är inte 100% säker.

Såg även årets första sävsparv och ladusvala.

Vass i kvällsljus..

..ett svårfångat motiv.

Medan resten av familjen snarkade gott under sina täcken gick jag iväg på en lång morgonpromenad. Redan klockan 7.30 visade termometern på +9 grader. Solen sken från klarblå himmel.. och det blev en riktigt svettig, men skön promenad.

Snön har nu försvunnit nästan helt så det är fritt fram i skog och mark.. men jag höll mig på ridvägar och motionsspår.

Insåg ganska fort att dagens fågel skulle bli järnsparven.
Sång hördes från flera håll och jag såg den rätt oansenliga, gråbruna sparven flyga fram och tillbaka mellan träden. Kanske skulle jag för första gången lyckas fånga den på bild..

Men..
Den hade så klart koll på mig redan från fösta början, och gömde sig effektivt bakom kvistar.

..och sparven flög.

Jag fortsatte smyga efter.. över stock och sten, fick en snabb skymt av den då och då..

Jag stod blick stilla..väntade.. och väntade.

Väntade.

Likaså gjorde sparven.
Högt uppe, långt borta i en grantopp. Omöjlig att få bra fokus på.

Tack och lov mötte jag till slut en betydligt stillsammare, snäll typ efter vägen hem..

(Tänkte på Per, och lät bli att ge den en puss..)