Bofinkar..
..nästan överallt.
Det var en lång väntan på årets första bofink i år, men förra helgen dök den upp, och denna helg har resten av släkten också anlänt.
Det är bofinkar i mängd i vår trädgård just nu..

Räknade till 14 hanar sammanlagt vid och runtomkring fågelbordet under förmiddagen (men missade säkert många som satt uppe i träden).

En endaste hona har hittills siktats..
Snacka om att ha möjlighet spana in och ragga upp den allra snyggaste, och vackrast sjungande hanen..

För övrigt är denna söndag lite i blåsigaste laget. Ordentliga stormbyar viner runt knuten med jämna mellanrum.
Därför blev det ingen längre utflykt ut till fågelmarkerna.
I stället gick jag en promenad ut i skogarna här i närheten..
Det är fortfarande ca 40cm djup, blöt, tung snö ute i skogen så om man inte har skidor på fötterna får man snällt hålla sig på cykelvägar och skoterspår.
Längtar sååå efter att barmark! Så här under våren känns snön verkligen som ett hinder när man vill vandra ut i skogarna.
Men det tinar sakta, och säkert:

Jag gick upp på Sävastklinten, ett ganska högt berg strax utanför vårt bostadsområde. En bit av vägen upp blev det pulsande i snö och balansgång på isiga bergsskrevor.. men väl där uppe var det riktigt behagligt att sätta sig i lä av ett stort stenblock, filosofera över livet och blicka neråt mellan tallgrenarna..

På södra sidan av berget kändes det riktigt vårligt, snön har smält bort, fjolårsgräs och mossor tinat fram och smältvatten droppade/rann ner efter klippskrevorna.

Allra högst uppe, på andra sidan bergskammen, ovanför trädkronorna, blåste det riktigt ordentlig så jag vände snabbt hemåt igen.

Inga fåglar skådades under promenaden.. och blåsten gjorde det omöjligt att ens höra deras vårmelodier.
Medan jag ägnade mig åt "bergsbestigning" snickrade Per i garaget..
..och presenterade ett lyxigt "Sparv-radhus" när jag kom hem:

Han har fått boken "Fågelbord och holkar att snickra själv" i julklapp för några år sedan. I den finns trevliga byggbeskrivningar.. och detta radhus är ett av dem.
Gråsparvar och pilfinkar är enligt boken "kolonifåglar som gärna bor många tillsammans bara möjlighet finns."
Holken har fyra lägenheter, är inflyttningsklar och är nu uppsatt på vår friggebodsvägg.
Återstår alltså att se om vi får sparvfamiljerna att trivas.
Vilken rolig holk! Jag hoppas att paren kan hålla sams, så de slipper vara med i Grannfejden på tv 3 :).Fröken Bofink har tur som kan välja och vraka på det viset.
Fina vårvinterbilder.
Ha det bra i veckan
//Anneli
Glömde fråga om Per också bloggar?
//Anneli
Vilken fin holk! Hoppas att det blir många familjer som flyttar in.
Min bror har satt upp 300 (!) holkar till flugsnapparna vid sitt landställe uppe utanför Överkalix. Han hoppas på myggfri sommar i år :-O
Anneli:
:) Ja, ve och fasa om TV måste komma hit och lösa familjetragedier i holken..:)
Jodå..Per har en blogg.. men det bor tyvärr ingen flitigt "bloggarsjäl" i honom så inläggen är (hittills)få..:)
Den finns här: http://min-permobil.blogspot.com/
Garntrollet:
300..jösses! Det blir alltså..hmm.. 600 flugsnappare plus alla deras ungar..Garanterat kommer myggen att utrotas i den trakten! :))
Jag som var nöjd med de tre som Per snickrade under helgen..(det blev två vanliga också, förrutom radhuset.) ..får nog peppa honom att snickra några till. :)
/Kirsti