En dag i skogen..
..med lite oväntat slut.
Per är med i en jaktklubb här i Boden och hade idag som uppgift att röja sly. Eftersom vädret var hyfsat soligt följde jag med, inte för att röja, och definitivt inte för att jaga, utan för att få mig några välbehövda och efterlängtade timmar av vandring i skogen.
Stannade till vid en liten skogstjärn..
..där livet bokstavligen fryst till is.
Men fridfullt och vackert var det i sin enkelhet.
Det finns inte många färgklickar i den höstbruna naturen just nu.. så man stannar gärna till vid de få:
I fågelväg såg/hördes det inte så värst mycket. (Kan ju bero på att Pers röjsåg överröstade det mesta på flera på flera hundra meters håll.)
Men en vackert vit plog av sångsvanar passerade långt borta.
Och en nyfiken större hackspett gömde sig i talltoppen så fort jag riktade kameran mot den.
På vägen hem stannade Per till vid jaktstugan för att lämna tillbaka röjsågen. Ett par andra klubbmedlemmar fanns på plats och berättade att det just upptäckts att något så ovanligt som att en mårdhund gått i en fälla alldeles i närheten av stugan.
Varken jag eller Per har sett det djuret förr, varken i vilt eller fångat tillstånd så vi blev såklart nyfikna.
Mårdhunden har ju debatterats ganska mycket i media under senaste tiden.. de anses bl.a. kunna orsaka stor skada på fågellivet och sprida allvarliga sjukdomar, te.x. rabies. Att de ökat i antal här uppe i norr har bekräftats, men man vill ju liksom ändå inte tro att de finns så här nära inpå där man själv bor. Mer att läsa om mårdhunden finns bl.a. i flera artiklar på SLUs sida. (Klickbar länk.)
Vi gick till fällan mårdhunden gått in i..
..och jag kan ju bara konstatera att det verkligen inte är bilder av detta slag jag har tänkt mig att lägga ut här på bloggen. Jakt och "djur i bur" hör definitivt inte hemma bland mina fritidsintressen.
Men samtidigt känns det bra att mårdhunden hindras från att sprida sig. Den tillhör inte vår naturliga djurfauna och den ställer ju faktiskt till med mer och mer skada.
Vid jaktstugan berättades det att denna mårdhund kommer att förses med sändare, släppas och sedan pejlas under en tid för att se om den har gryt och fler mårdhundar i sitt område. I artikeln på SLUs sida jag länkade till här ovan finns mer att läsa just om hur man spårar mårdhundar med sändare.
Det var vår skogssöndag, det.. med ett lite oväntat slut.
Tjingeling!!
Tänkte bara lämna ett "avtryck" som visar att jag nu har ytterligare en trevlig blogg att följa:))
Trevliga bilder o läsning..(Bara läst några få inlägg än men ska börja bläddra bakåt nu).
Av dina bilder att döma förstår jag att vi inte bor i samma landsände och naturen norrut kan jag bara avundas er..
Tack för dina besök inne hos mig:)
Ha en skön kväll
/Micke
Men nog är det ganska spännande och annorlunda! Visst liknar den en grävling? Det är bra att vi lever i en tid när man forskar och studerar djur och natur och dess verkningar så bra, för att få en förståelse för hur det ena påverkar det andra. Längre ner i landet är ju numera vildsvinen ett gissel, dom har också börjat visa sig i Dalarna trots att man för några år sedan sade att dom inte kunde överleva här...
Hoppas du har det fint såhär mellan höst och vinter!
Mikael:
Tackar!! Kul med avtryck från dig! Ja..landet är väldigt avlångt och det brukar vara stor skillnad bland annat snömängdsmässigt på dina och mina bilder..och vackra hjortar finns det inte i våra trakter..:)
Tack själv för besöket! Och ha en fin höst! Ser fram emot många fina bilder på djur och natur..:)
Paula:
Ja..ganska lik en grävling var den.. tjockare päls dock..och inte sådär grävlingsrandigt huvud..:)
Helt sant det där du skriver.. all forskning är mycket värt! Det har ju tydligen visat sig att mårdhunden är betydligt vanligare här uppe än man trott. Eftersom den är nattaktiv ser man den sällan. Vildsvin har jag aldrig sett..hittills..och kanske ska man vara glad för det! :) De lär kunna vara rätt aggressiva.. Önskar dig också en fin höst/vinter..vad det nu är just nu!?? :)
/Kirsti
