Renskinnkölen..

..ett naturreservat värt ett besök.

Idag gjorde vi en lång skogspromenad, jag och Per.
Vi tog bilen till naturreservatet Renskinnkölen strax utanför Sörbyn, parkerade den vid en liten skogsväg och vandrade sedan till fots in i reservatet..

Det fanns massor av skog där, träd i alla de former, gamla, nya, eldhärjade och mossbeklädda exemplar som lagt sig att vila raklånga på marken.









Hyfsat lättvandrat upp på berget var det när vi väl hittat rätt stig. 



Och det stämmer säkert det vi läst oss till: Att det finns gott om både hackspettar och ugglor i området. Vi lyckades dock inte se så värst många fåglar.. Två större hackspettar kivades i ett träd, några flockar med korsnäbbar passerade ovanför trädtopparna, järpar flydde in djupare i skogen så fort vi närmade oss..

Lagom till fikarasten dök sedan även två lavskrikor upp. De gjorde en kort spaningsrunda runt oss.. och även de flög sedan vidare mot nya mål.



Midsommaren 2010 i Muddus

Som sagt.. vi gjorde i år en Muddusvandring under midsommarhelgen. Fredag till söndag i vacker gammelskog.. Underbart!

Innan jag bloggar några foton därifrån ska den gråa lilla fågeln i mina två inlägg här nedan nu få ett namn: Gråsiska, årsunge. Det var riktigt spännande och mycket lärorikt att ta del av alla synpunkter jag fick in om den, både här på bloggen, via mail, på Facebook och på NOF-net.
Tre personer tyckte det såg ut som vinterhämpling på fotona och fem personer artbestämde den till gråsiska 1k, d.v.s ungfågel.
Jag fick lära mig att vinterhämplingen har ett vitt fält på vingen (liknande det "vanlig" hämpling har), vilket då troligtvis är det bästa sättet att skilja en gråsiskeunge från just vinterhämpling. Att det är en ungfågel går att se på stjärtpennorna.. Spetsiga spetsar: ung fågel, runda spetsar: äldre fågel.
Underbart med alla kunnig ornitologer som denna gång bjöd på sina kunskaper! Tack till er alla!
Korsnäbben i samma inlägg är troligtvis en mindre.. Men den fick jag bara in en enda kommentar om så den får förbli "obestämd korsnäbb".

Tillbaka till Muddus:
Fredag kväll letade vi upp en fin tältplats intill en liten sjö.. tog det lugnt, luktade på blommorna, firade midsommarafton med sill, potäter, snaps och ljuvligt skön sommarkväll vid elden.
Vattenklöver och skvattram blommade vid strandkanten och trollsländor fångade mygg runtomkring oss.






Morgonen efter klev vi upp tidigt och började vår dagsvandring.





Planerna var att gå runt Moskokorso, den imponerade kanjonen som är ca 2,5 km lång och närmare 70 m djup på de brantaste ställena. Det tog ett par timmar för oss att vandra både uppför och nerför.. men naturen utanför kanjonen är fin och spännande, så fanns mycket att njuta av efter stigen. (Det är naturreservat, och tillträdesförbud under denna årstid, alldeles intill och i själva kanlondalen så vi vandrade i utkanten av den).





Muddus, torrfururnas paradis..



Efter ca 3 km hade vi så avverkat den ena sidan av Moskokorso och kom ner till älvstranden. Välbehövd och välsmakande lunch anjöts på stranden.. och även lite fågelskådning bjöds det plötsligt på. En smålom dök upp långt ut på älven..



..och lite senare dök två till upp, så sammanlagt tre lommar fiskade ute på vattnet. En trevlig syn. Men de låter inte så värst vackert när de gruffar med varandra, lommarna..



Efter lunch var det dags att vandra tillbaka till tältplatsen, denna gång gick vi uppåt, efter andra sidan av kanjonen.. Bättre stig på denna sida, men en mycket svettig uppförsbacke.
Det passade bra att stanna till halvvägs och pusta ut medan man försökte fånga en mycket livlig rödstjärt på bild. Paret rödstjärt hade bo/ungar i närheten och blev upprörda så fort vi stannade upp, så vår paus just där blev mycket kort.



Under vandringen började mörka moln skymma solen allt mer och vi hörde åskmuller på avstånd. Det gjorde att vi höll ett ganska högt tempo sista biten.. men vi stannade dock till en stund uppe på en av utsiktsplatserna vid kanjontoppen och såg både korsnäbbar, rödhake, fler rödstjärtar och två tornfalkar. Och en massa mygg! Myggen verkar ha full koll på när regn är på väg. De anföll intensivt och vi avände våra myggstift lika intensivt.. Ojämn kamp, men vi lyckades undvika de värsta myggbetten i alla fall.

Trevligaste stoppet efter den sträckan blev i en sänka, där det alldeles intill stigen visade sig växa orkidér! För första gången i mitt liv har jag härmed sett Norna: en blyg liten vacker blomma som inte är så jättevanlig i vårt land.





Otroligt kul att plötsligt få stöta på den rariteten där ute bland blåbärs- och lingonris.

Det var vår midsommardagsvandring, det.. och vi hann faktiskt till tältet ett par sekunder innan ösregn och åska bröt ut. Vi sprang de sista tiotalet metrarna och lyckades därmed hålla oss i stort sätt torra.
Väl inne i tältet lyssnade vi sedan på ett hejdundrande åskväder som drog förbi.
Kvällen blev tyvärr rätt regnig och kylig men vi lagade middagen ute vid stranden och lyssnade på grönbenorna som höll konsert på andra sidan sjön.

Dagen efter bar det sedan av mot bilen igen.. och det var efter den stäckan jag fick stifta bekantskap med gråsiska 1k och "obestämd korsnäbb"..

Det var vår midsommar 2010 det. Härligt, härligt! Hoppas jag får göra om det..


En härlig Kvikkjokkhelg..

..har det varit för vår del.

I fredags, efter jobbet, drog vi iväg upp till fjällen, jag och Per. En liten stuga var hyrd i Kvikkjokk, kikare och kamera nedpackat i väskan och vi såg fram emot två avkopplande dagar..

Vi kom fram ganska sent på kvällen, tände eld vid grillplatsen, grillade middagsmat i form av karré och njöt av en soligt fin kväll, som dock var ganska blåsig.



Sädesärlan var på plats uppe på TV-antennen och fjällen såg lockande ut i bakgrunden.

Vi hade inte förväntat oss några större naturupplevelser under de få timmar som återstod av fredagskvällen.. men när vi sitter i godan ro inne i stugan säger Per plötsligt:
-Åh, en älg!
..och därefter blir det rusning efter kameran.
Det visar sig nämligen att det står en fin, ståtlig, ung älgtjur precis utanför fönstret! Bara några meter utanför stugknuten..








Det blev garanterat Kvikkjokks mest fotograferad älg.. man måste ju passa på när skogens konung bjuder på sig på detta fina sätt i kvällssolens sken..



Senare, närmare midnatt, gick vi på kort kvällspromenad ner till hamnen. Rödvingetrastar sjöng i kör, enkelbekasiner spelade, svartvit flugsnappare och lövsångare sjöng trots den sena timmen.. Det är så härligt med dessa ljusa sommarnätter!



..och nästan mitt i byn mötte vi åter igen "vår" älg! Den hade tydligen bestämt sig för att tillbringa fredagskvällen i bebygda trakter.. och det blev så klart ytterligare några foton.



Våra lördagsplaner bestod i att vandra uppåt fjällen.. men mer om det bloggas det nu under veckan som kommer. Nu ska en nöjd men ganska trött fjällvandrare sova så hon orkar med en vanlig arbetsdag i morgon.. 


 

På Grundet..

..gick vi vår söndagspromenad idag.

För några dagar sedan rapporterades det om stora flockar med fågel därifrån.. Gäss, svanar m.m..
Gäss på älvens vågor såg vi också idag eftersom det blåste halv storm på den lilla ön..



-"Håll i hatten!"


 ..men fjäderklädda gäss var det däremot ont om.. Endast två mindre grupper av kanadagäss simmade iväg från en av vikarna när vi anlände.


Men ön var fin och vårt fika smakade gott på läsidan så inte var turen dit förgäves, inte!



En semestervecka söderut..

..är nu till ända. För en vecka sedan for vi ca 95 mil söderut efter E4:an och kom fram till min barndomsstad Västerås på lördagskvällen.


Snäcka "On the edge"

Veckan i Mälardalen har vi ägnat åt att hälsa på hos mina föräldrar och åt diverse kortare, mycket trevliga utflykter.. vi hann även med att besöka både Uppsala och Enköping under veckan, men..


Kopparödla bland kottar

..som vanligt är det många naturfoton och väldigt få stadsfoton i min kamera när jag kommer hem..
 

Törstig gräsand


..ändå har vi tillbringat betydligt fler av den gångna veckans timmar inne i städer än ute på landet.

Nåja.. bara att inse att det aldrig blir någon storstadsmänniska av mig.


För ovanlighetens skull ingen gråsparv, utan en bofink (hona), vid en uteservering

Och borta bra men hemma bäst skriver jag definitivt under på.

Björkliden och Abisko-vecka..

Söndag i förra veckan, 12/7, bar det av mot Björkliden där Per hyrt en liten stuga åt oss under de fem kommande dygnen.

Stugan visade sig ligga vackert uppe på en höjd, med utsikt över Torneträsk och Lapporten.
Ganska sent på kvällen slog vi oss ner på klipporna och grillade middagsmaten..



Därefter avnjöts kaffe och fika i väntan på midnattsolen. Konstigt nog väldigt få mygg och knott.. tack och lov får man väl tillägga.

På måndag morgon packades lunchmaten ner i ryggsäckar, kängor snördes på och vi gjorde en dagsvandrig upp i fjällen..
Målet var Trollsjön, Sveriges klaraste sjö, enligt informationen nere vid Abisko Turiststation.

Drygt 6 kilometers vandrig uppför hyfsat branta berg.. men med vältrampad stig så inga problem med att hitta rätt väg.



Utsikt ner över dalen nedanför fjället..

Ungarnas mål var redan från början att hitta snö. Att få kasta snöbollar på varandra under en kort stund mitt i sommaren väger tydligen betydligt högre än att kasta snöboll på varandra under hela vår lååånga Bodenvinter.

Pers mål var att hitta sjön och att fota vackra klippformationer och fjällvyer under vandringen.



Smått upprörd ängspiplärka som vi stötte på efter stigen..

Mitt mål visade sig bli att krypa runt på marken och fota alla vackra fjällblommor.. Det fanns en mängd olika sorter, alla vackert blommande just nu. Att det tog oss ett antal timmar att vandra fram till sjön berodde därför till viss del på mina oändligt många stop och "Åh, vad vackert!"-utrop efter vägen.. (Det blir nog senare ett eget inlägg om blommorna här på bloggen..)



Fjällsippa och fjällglim

Väl framme vid sjön kändes det som en väl värd promenad dit upp.
Klarblått vatten (det klaraste jag någonsin skådat..), klippbranter, snöfläckar (inom räckhåll för barnen), två stora renflockar som betade uppe på sluttningarna, ensam fiskmås som seglade förbi oss med jämna mellanrum..



Framme vid Trollsjön


Drickapaus vid Trollsjön. (Dagens enda regnskur passade på att blöta ner oss just då.)

Det blev lång lunch- och fikapaus vid stranden.


På tisdag bestämde vi oss för att åka utomlands.. 75 km till Narvik i Norge lät ju som en lagom lång resa med bil.

Det blev alltså en dag på stan.. i en vacker stad, med fjälltoppar synliga åt vilket håll man än tittade.
 


Narvik i strålandes solsken

Varmt, och vackert solsken, hela dagen lång så vi avslutade besöket med att köpa med oss en stor påse färska räkor som vi sedan åt på vägen hem.. vid stranden av en forsande bäck, strax innan Riksgränsen.


På onsdag köpte vi fiskekort och hoppades på purfärsk öring, röding eller harr till middag..

Vi ägnade större delen av dagen till att utforska och provfiska efter sjöstränder och fjällbäckar strax utanför Björkliden.

Men.. Fiskarna var otroligt svårflörtade.
Och absolut inte på hugget.



Jag förgäves väntandes på det stora harr-nappet..

Men vi hade en härlig dag ute i friska luften.. med fina fjällvyer och lagom vindar som höll myggen borta.

På kvällen, efter middagen i stugan, (konserver, ingen färsk fisk, tyvärr..) blev det kvällspromenad till Silverfallet.
Ett mäktigt vattenfall som störtar ner i Torneträsk..



Per och Oliver vid Silverfallets strand


Omöjligt att fota hela härligheten, men jag kan intyga att det brusade och forsade utan dess like.. Och att det heter Silverfallet är ingen slump. Vattnet ser verkligen silverglänsande ut på sin färd nerför klippbranterna.


Torsdagen bjöd på lite sämre väder för omväxlingens skull. Kyligare och regn under förmiddagen.
Vi gjorde trots det en förmiddagstur ner till stranden av Torneträsk för att utnyttja de sista timmarna av fiskekortens giltighetstid.. Regnet öste ner första timmen, ingen fisk nappade och jag började tappa tålamodet.

Men.. plötsligt klarnade det upp, solen sken under korta stunder, vindarna avtog.. och vi kom fram till en riktigt vacker strand. Påminde mycket om havsskärgård, med fina klipphällar och branta stup ner i klart vatten.

Typiskt nog hade jag ju inte kameran med, eftersom den skulle ha "drunknat" i förmiddagens ösregn..
Ångrade det extremt mycket när strandens fågelliv också plötsligt visade sig från sin bästa sida: Drillsnäppa med ungar alldeles intill vår lunchrastplats, silvertärnor flygandes över viken, ripa vid strandkantens videsnår, lommar lågt flygandes över vattnet och blåstjärt i björkdungen.

Nåja.. bilderna får leva kvar i minnet istället.

Resten av torsdagen tillbringade vi vid stugan, grillade och åt en god "sista kvällen i Björkliden-middag".


Så.. igår, fredag, var det dags för hemfärd.

Ca 50 mil i bil för att ta sig tillbaka till Boden igen.

Borta bra men hemma bäst sägs det ju.. men jag hade faktiskt gärna stannat kvar en vecka till i Björkliden.


Saknar redan denna utsikt jag njöt av varje morgon till dagens första kopp kaffe..

Midsommar i Muddus

Jag har verkligen legat på latsidan under de senaste veckorna..
Därför blir det ett midsommarinlägg så sent som i kväll.

Tro det eller ej, trots latheten firade Per och jag faktiskt midsommar i tid.. faktiskt t.o.m. en dag för tidigt, så foton i detta inlägg är från dagarna 17-20 juni, helgen då vi vandrade i Muddus nationalpark.


I fjol besökte vi nationalparken för första gången och gjorde då en vandring på ca 44 km. (Den utflykten finns beskriven här.)

I år hade vi istället ställt in oss på att gå raka vägen från Solaure till fågeltornet vid sjön Muddusluobbal. Där skulle tältet ställas upp och sedan skulle vi vandra i närområdet och skåda fåglar. Alltså knappt hälften så lång vandring men desto mer fågelskådning.


På kvällen den 17:e juni lämnade vi bilen vid parkeringen och begav oss mot Manson-stugan.



Det hann bli sent, nästan midnatt innan vi hittat en bra tältplats strax norr om stugan så det blev inget fågelskådande första kvällen.

Morgonen därefter väcktes vi kl. 03.15 av en mycket morgonpigg gök som gol i en trädtopp några meter från tältet.. Ljudligt och intensivt.. i flera omgångar, med långa pauser emellan så man precis hunnit somna när nästa konsert började..  

Två timmar senare hördes den en sista gång och vi fick en lugn sovmorgon till slut.


Under förmiddagen gick vi så den sista biten fram till tornet och satte upp tältet ute vid en fin udde vid sjön..
Ljuvligt väder, varmt, solsken.. och väldigt lite fåglar.

Under vandringen dit hörde och såg vi gök flera gånger men knappt några andra fåglar alls, förutom vanliga mesar, några spovar och kråkor.



Gök

Ut på sjön vid tornet var det lika dött. Det enda som dök upp under hela kvällen var en storlom..


Eftersom vi inte hade något kylskåp med oss firade vi midsommarafton redan denna kväll, trots att det blev en dag för tidigt.

Färskpotatis, sill, skinka, gräddfil, gräslök.. varsin öl.. och till min stora förvåning även snaps som Per utan min vetenskap burit med sig i sin rygga. (Hans packning lättade betydligt efter denna middag låter han hälsa, inte bara p.g.a. snapsen..har bar nästan all mat, jag bar fikat och trangian..)



Mätta och belåtna kröp vi ner i sovsäckarna ganska sent på natten, långt efter midnatt. (Man måste så klart njuta av midnattssolen när man har tillfälle!)


Klockan 02.17 blev det abrupt väckning.

Ett underligt fågelläte hördes utanför tältet.
Absolut inte en gök denna gång..
Ett mystiskt läte som jag inte kunde artbestämma.. Hann tänka på både trut, havsörn och uggla innan jag lyckades trassla mig ur sovsäcken.. Spännande värre!

En smått förvirrad, mycket sömnig Per fick kravla sig upp i sittande ställning för att leta upp zoomobjektivet till kameran medan jag mycket försiktigt försökte öppna tältluckan utan att prassla..

Stack ut huvudet..

..och möttes av..



..en hel familj lavskrikor.

Ljudet visade sig komma från en hungrig, smått busig, tiggande lavskrikeunge.

Min första replik blev därmed:

-Men SUCK. Det är bara lavskrikor.

En fortfarande mycket yrvaken Per kontrade med:

-Va bra. Då kan jag gå ut och pissa, va?


Så klart gick jag också ut för att hälsa på fågelfamiljen. De visade sig vara mycket sällskapliga och höll sig en lång stund uppe i träden runt tältet.

Det ganska dåliga ljuset mitt i natten gjorde dock att fotona inte blev så värst bra..



Dagen efter gjorde vi en dagstur till bron över Muddusälven. Jag hade stora förhoppningar om att se mycket fågel efter spången som går över stora myrar..

Men det visade sig vara ganska tyst och lugnt i fågelmarkerna.

Sävsparv och rödstjärt bjöd på sång efter vägen..

..och plötsligt såg vi en tjäderhöna smyga iväg alldeles invid spången.

Nästan osynlig höll den sig på sin färd förbi oss..



..men när den rundat oss och befann sig några meter bakom gjorde den en snabb manöver över spången.



Vid det laget hade Per börjat gå iväg en bit bortåt och sa plötsligt att han hörde/såg flera små tjäderkycklingar pila iväg i gräset.

Jag skyndade mig så klart dit för att fota, men hör då hur hönan bakom mig ger ifrån sig ett oroväckande fräsande ljud..

..vänder mig om..och ser den plötsligt i en helt annan, icke längre smygande position.



Den gör en rusning rakt emot oss, jag blir så klart förskräck, backar hastigt några steg, och krockar därmed med en förvånad Per som precis säger något så klokt som:
 -Men FOTA HENNE NU DÅ!!!

Av förklarlig anledning hade jag inte kameran i ett riktigt stabilt grepp när jag väl lyckades samla mig i en sekund och fota hönan innan jag snabbt avlägsnade mig från spången. Och såg tjäderhönan lugnt återvända till kull av små ungar..


Under resten av vandringen såg vi åter igen flera gökar..

..och till slut, strax innan vi kom tillbaka till tältet, dök äntligen två snäppor upp inom fotoavstånd.



Antar att det är grönbenor, rätta mig gärna om det inte stämmer.


Kvällen avnjöts sedan vid sjöstranden, vacker solnedgång, och strax efter vacker soluppgång..



Solen försvinner ju inte helt ner under horisonten under dessa årets ljusaste nätter..och sista morgonen i Muddus fick vi faktiskt sova ut utan väckning av vare sig gök eller lavskrika. (De sistnämnda gjorde dock ett kortare besök vid tältet även den morgonen men betydligt tystare och lugnare än morgonen innan, så jag gick inte ut för att hälsa på dem, lyssnade bara på den genom tältduken..

Dagen efter ägnade vi åt vandring tillbaka till bilen.

Som vanligt kändes det trist att behöva lämna denna urskog.. Det finns verkligen massor att se där och tystnaden är underbar!

Det var troligtvis inte vår sista resa dit.. vi har redan kollat på kartan och planerat vilken väg vi ska gå nästa sommar..



Rödstjärt, hane.

Lördagens resa..

..gick norrut i vårt avlånga land.


Vi passerade polcirkeln..



..för att nå vårt mål: Jokkmokks marknad.



Bland lappar och renar tillbringade vi flera timmar i lördags.

Det var -20 till -22 grader under marknadsdagen, lätt snöfall.. och massor av folk.

Jokkmokks-marknaden är en återkommande vinterfest år efter år.. och infaller alltid under första veckan i februari, så man får räkna med att det är vinterväder.. oftast kallt och mycket snö.

Men det är det som gör det hela till en lite extra trevlig upplevelse.



Per (figuren till höger..) bland ett stort gäng uppstoppade djur.


Påbyltade med tjocka kläder och flera lager vantar vandrar man omkring bland knallarna som säljer allt från otroligt fina hatverk, skinn, pälsar, smycken, korv, kött till traditionella varor som kepsar och annat krimskrams..
Dock måste jag säga att denna marknad har väldigt lite krimskrams och desto mer kvalitetsföremål.. Det tar, trots kylan, flera timmar att vandra runt bland alla stånd och njuta av allt fint.



Per bland  renhorn, älghorn och skinn av olika slag..


..och rävar på rad.

Nere vid sjön, bara ett par hundra meter från marknadsgatan anordnas varje år möjlighet att pröva på att åka hundspann..





..och upp över stan kan man ta en tur i en helikopter.

Minusgraderna och snöfallet gjorde att det inte blev så värst många foton tagna..
Men det var två riktigt nöjda marknadsbesökare (dock lite frusna!) som sent på lördagseftermiddagen åkte därifrån. Vi passade på att fara ännu lite längre norrut, till Gällivare, där vi sov över hos goda vänner.


Väl hemma igen i går kväll kunde vi konstatera att det snöat betydligt mer här i Boden än norrut.. Och snöandet har fortsatt även idag, måndag..

Det har snöat i stort sätt oavbrutet sedan i fredags med andra ord, uppskattningsvis drygt 30cm ny snö ovanpå den gamla..  Vid det här laget är vår trädgård därmed täckt av ett ca 70cm tjockt, vitt, fluffigt täcke..

Rena, rama vintern fortfarande, med andra ord.

Åbergsfortet..

..ligger bara ett par km från vårt bostadsområde.

Trots det har vi sällan varit dit.. men idag ägnade Per och jag ett par timmar åt att promenera upp på toppen av berget där fortet ligger.

Tanken var att vi skulle ta en paus där uppe och njuta av utsikten i fint solsken..

Solen ställde dock ej upp idag, men ganska vacker var utsikten ändå:



Fortet är som bekant stängt sedan flera år tillbaka men det går att gå runt på utsidan och beundra det massiva berget som gömmer alla kanonrum m.m. "hemligt" som finns inne i berget.



Flera kändisar har besökt fortet under årens lopp, och en del av dem har lämnat fina "tags" på bergväggarna:



 

Även betydligt mindre kända besökare har gjort likadant under senare år..



Bergväggarna är branta, höga och många..





..vilket tydligen lämpar sig bra för klättringssporter. På flera ställen finns tecken på att sådant utövas vid fortet..

Per kunde så klart inte låta bli att testa ett av redskapen som såg rätt enkelt ut att använda.



Jag misstänker starkt att han varken använde sig av riktigt rätt teknik eller hade lämplig utrustning på sig under bergsbestigningsförsöket..

Det var kallt och blåsigt uppe vid fortet.. men riktigt skönt med en lång söndagspromenad, och kul med lite nya fotomotiv..



I fågelväg dök inget upp på lagom fotoavstånd.. men jag hörde mesar som försiktigt börjat med vårmelodier: Både svartmes, blåmes och talgoxe bjöd på fina toner..

Kungsfåglar kvittrade lågmält uppe i talltopparna inne i skogen och en nötskrika och en större hackspett flög över skoterspåret vi gick efter.
Därmed inget mer att rapportera om denna dag..


En regnig och grå lördag..

..som denna passade det bra att ägna några timmar åt lite shopping i Luleå.


På vägen hem stannade vi till vid Selets bruk. Har fortfarande i färskt minne hur kul det var när vi för ett par år sedan såg strömstaren där vid bron. Efter det har vi varit dit flera gånger bara för att se om vi återser den trevliga, vinterbadande fågeln, och kanske lyckas fota den också, men icke.
Den har inte varit på plats, och inte var den där idag heller.


Vi fick nöja oss med en frusen promenad efter stranden.. njuta av ljudet av forsande vatten..



..och konstatera att naturen verkligen är gråare än grå en dimmig dag som denna.


Pers dotter roade sig med det alltid lika roliga "kasta sten" vid stranden..



..och hon var den enda av oss som inte frös.

För övrigt känns det skönt med helg. Men vädret kunde definitivt varit bättre..


En dag i skogen..

..med lite oväntat slut.


Per är med i en jaktklubb här i Boden och hade idag som uppgift att röja sly. Eftersom vädret var hyfsat soligt följde jag med, inte för att röja, och definitivt inte för att jaga, utan för att få mig några välbehövda och efterlängtade timmar av vandring i skogen.

Stannade till vid en liten skogstjärn..



..där livet bokstavligen fryst till is.


Men fridfullt och vackert var det i sin enkelhet.


Det finns inte många färgklickar i den höstbruna naturen just nu.. så man stannar gärna till vid de få:



I fågelväg såg/hördes det inte så värst mycket. (Kan ju bero på att Pers röjsåg överröstade det mesta på flera på flera hundra meters håll.)

Men en vackert vit plog av sångsvanar passerade långt borta.



Och en nyfiken större hackspett gömde sig i talltoppen så fort jag riktade kameran mot den.


På vägen hem stannade Per till vid jaktstugan för att lämna tillbaka röjsågen. Ett par andra klubbmedlemmar fanns på plats och berättade att det just upptäckts att något så ovanligt som att en mårdhund gått i en fälla alldeles i närheten av stugan.

Varken jag eller Per har sett det djuret förr, varken i vilt eller fångat tillstånd så vi blev såklart nyfikna.
Mårdhunden har ju debatterats ganska mycket i media under senaste tiden.. de anses bl.a. kunna orsaka stor skada på fågellivet och sprida allvarliga sjukdomar, te.x. rabies. Att de ökat i antal här uppe i norr har bekräftats, men man vill ju liksom ändå inte tro att de finns så här nära inpå där man själv bor.  Mer att läsa om mårdhunden finns bl.a. i flera artiklar på SLUs sida. (Klickbar länk.)

Vi gick till fällan mårdhunden gått in i..



..och jag kan ju bara konstatera att det verkligen inte är bilder av detta slag jag har tänkt mig att lägga ut här på bloggen. Jakt och "djur i bur" hör definitivt inte hemma bland mina fritidsintressen.
Men samtidigt känns det bra att mårdhunden hindras från att sprida sig. Den tillhör inte vår naturliga djurfauna och den ställer ju faktiskt till med mer och mer skada.

Vid jaktstugan berättades det att denna mårdhund kommer att förses med sändare, släppas och sedan pejlas under en tid för att se om den har gryt och fler mårdhundar i sitt område. I artikeln på SLUs sida jag länkade till här ovan finns mer att läsa just om hur man spårar mårdhundar med sändare.


Det var vår skogssöndag, det.. med ett lite oväntat slut.

I söndags..

..blev det äntligen av, det vi tänkt göra så många gånger förr:
Promenera runt efter stigen i Gjutbergets naturreservat.



Ja..stig och stig.. det fanns inte så värst mycket stig utan mest övervuxen sådan..men det gick ändå hyfsat bra att följa den tilltänkta stigen genom att hålla koll på orange markeringar i träden.



Skog fanns det gott om..


..och även myrmark, där man definitivt inte såg stigen..


Rast måste man såklart också ha..



Färska Wienerbröd och nykokt kaffe smakade underbart gott.

Det tog oss ca 2,5 timmar att gå rundan, därtill kom sedan tiden det tog att cykla från bilen ut till Gjutberget och tillbaka till bilen igen. Det var ett antal km det också.. så motion fick vi gott om. Och en trevlig tur var det, men fågelmötena blev inte många.
Större hackspett och kungsfågel var de enda vi hörde under hela promenaden. Det märks att fåglarna nu häckat klart och att flyttfåglarna börjat flytta söderut igen.. Det är så tyst i skogarna!


Blåbärsplockardag..

..och lång skogspromenad ägnade vi oss åt igår..



Kan bara konstateras att det är ganska ont om just blåbär detta år.. men att det ser ut att bli massor av lingon! Det lös alldeles rött av dem på många ställen i skogen.



Lingonen är dock ännu inte riktig mogna så vi vandrade vidare genom skogen.. massor av kråkbär är det också i år.



Svamp fanns det också en hel del..men inte så värst många ätliga sorter. Det vi fick med oss hem i form av vanlig björksopp och tegelröd björksopp räckte lagom som tillbehör till kvällens middag.



Även blåbärshinkarna blev till slut ganska tunga.
Rensat och klart visade det sig bli hela 7 liter.. vilket kommer att räcka till en hel del blåbärsmuffins och pajer under vintern.



Trots att lingonen inte var riktigt mogna plockade vi med oss ca 1,5 liter av dem med.. det var liksom svårt att låta bli när de fanns överallt i överflöd.
5dl av dem blev på kvällen till klappgröt, en efterrätt jag länge tänkt att jag ska pröva att göra när jag har lingon över.


Riktigt gott blev det! Och enkelt var det att göra!
Och den väcker lite nostalgiska barndomsminnen till liv eftersom min mamma ofta kokade klappgröt när jag var liten..

Solen skiner från klarblå himmel även idag, söndag, så det blir nog en skogsutflykt till denna helg..


Vandring..

..i Muddus Nationalpark.

I tisdags, den 5:e augusti for vi iväg till Muddus. Vi startade vår vandring från bilparkeringen i Skeite in i urskogen på eftermiddagen..



..passerade det vackra 42 meter höga Muddusfallet under kvällen..



och stannade och tältade strax norr om det.

Dagen efter var vårt mål att hinna fram till fågeltornet vid Muddusluobbal så det bar av i flera kilometer över stora myrar med ordentlig spång efter leden.. Lättvandrat och bra!



Väl framme vid fågeltornet blev vi verkligen imponerade över dess storlek/höjd..



Per vågade sig upp efter den smala trappan och tog fina foton över nejden.



Det blev en sen lunch vid tornet och sedan fortsatte vandringen mot Manson-stugan och därefter ytterligare en bit söderut, där vi fann en fin tältplats intill en av rastplatserna. Under dagen var vädret halvmulet men varmt. Under kvällen, när tältet precis blivit rest kom några kortare regnskurar.


Dagen efter sken solen åter och vi fortsatte söderut igen.. Några km senare stötte vi på en tretåig hackspett.



Glädjande eftersom jag hittills bara sett den en gång tidigare i mitt liv..


Efter det passerade vi ett område med flera vackra, stillsamma skogstjärnar..



..tog lunchpaus vid Nammajaure och vandrade därefter fram till Måskoskårså, en kanjon av gigantisk storlek.. 50-70 meter djup och 2,5 km lång.




Som pricken över i dök ett pilgrimsfalkspar upp och seglade ovanför oss en kort stund.



Efter Måskoskårso var leden ganska svårvandrad.. Stenigt, klippor och ganska brant på sina ställen..faktiskt den mest svettiga biten av hela vandringen.
Där efter var vi framme vid Lule älv..åt middag och fortsatte mot Skeite. Vi passerade nu skogspartiet som eldhärjades under den torra sommaren 2006.



Uppbrunnen spång och träd som rasat över leden dök upp som hinder i vår väg..
Lite smått kuslig stämning rådde i den delen av parken. Sotsvarta trädstammar och minimalt med grön växtlighet.. en ganska häftig upplevelse det med faktiskt.


Trötta men väldigt nöjda över att ha vandrat hela den 44 km långa sträckan nådde vi Skeite sent på torsdagskvällen.

Hela vandringen var en härlig upplevelse.
Fin, väldigt omväxlande natur, fina, väl utmärkta leder, lättvandrat på de flesta ställen, och flera otroligt fina övernattningsstugor efter vägen.. Ja, Muddus är väl värt ett besök!



Nu måste bara tilläggas att jag längtar efter att få åka dit under våren, när fågellivet bjuder på fina skådespel.  Den här årstiden var det rätt tyst i skogarna och ute på myren, men man kan bara föreställa sig hur livat där är under vår/försommar.. hoppas att man någon gång får chansen att uppleva det.Fåglar vi stötte på nu under vår vandring var, förutom tretåiga hackspetten och pilgrimsfalkarna: Två kungsörnar, bergfinkar, grå flugsnappare, lavskrikor, gulärlor, korsnäbbar, tjäder, järpe, sångsvan, krickor, storlom, tranor, fiskgjuse och jorduggla. Talltita, kungsfågel och talgoxe hördes regelbundet i skogspartierna.

Kvikkjokk-resa 080720 – 080724

Nu var det återigen dags att boka en liten stuga i Kvikkjokk, denna gång for vi dit hela familjen.

Det blev en fem dagar lång resa med massor av frisk fjäll-luft, många  trevliga, avkopplande timmar och en del mygg..



Första kvällen..grillning och ett glas vin utanför stugan.


En timmerman av något slag, antar jag.. höll oss sällskap..


..likaså gjorde en hel mängd olika fjärilar..


Kvällen var vindstilla och solig..


..och fjärilarnas skådesspel fortskred under hela kvällen. Den på sista fotot är troligtvis en Blåvinge, de andra har jag ingen aning om vad de heter.


Dag 2 lånade vi båt, köpte fiskekort och for ut för att pröva fiskelyckan..


..och njuta av vackra vyer ute på älven.


Vi gjorde strandhugg, värmde ärtsoppa till lunch..


..och fortsatte därefter fisketuren. Per fick en 40cm lång harr och en lite mindre abborre. Därefter fick även Oliver en abborre så det blev lagom mycket att röka/halstra till lunch dagen efter.

Dag 3 var vädret blåsigt och regnigt så vi tillbringade den i stugan, läsandes böcker och spelandes sällskapsspel. Degen efter sken solen åter igen så..


..vi vandrade upp på Sjnjerak, samma berg som Per och jag besteg för några månader sedan.


Vädret blev lite molnigare under eftermiddagen men vi fick ändå se Kvikkjokk uppifrån.. och åt lunch uppe på kalfjället. Trötta ben vandrade sedan ner till stugan igen där bastun värmdes och kvällen tillbringades ute vid elden..

Dagen efter, i går, torsdag, bar det sedan av hemåt till Boden igen.

Fredagskvällens fisketur..

..gav ingen stor fångst av fisk men en stor dos av frisk luft och avkoppling vid sjöstranden.



Middagen tillagades, som brukligt är, över öppen eld..



..och smakade underbart gott.



Vi hörde årets första gök, hade sällskap av humlor som surrade i skvattrambestånden..



..och fick äran att se paret storlom sakta simma förbi ute på sjön.



På väg hem stannade vi vid en vägskylt med denna vackra fågel:



En morkulla.

Vi ser ofta en morkulla flygandes sitt "revirvarv" ovanför vårt hus, men har hittills aldrig råkat stöta på en stillasittande morkulla på så här nära håll..
En trevlig avslutning på en trevlig kväll!

Under helgen..

..30:e maj - 1:a juni hyrde vi en stuga i Kvikkjokk, 26 mil nordväst om Boden.
Lördagen bjöd på otroligt vackert väder med dryga +20 grader och strålande solsken så vi gjorde en dagsvandring upp på Sjnjerak, ca 800 meter över havet.
Söndagen tillbringades sedan nere vid stugan.. ömma ben behövde lite vila.

Här följer en lite foton på en del av det vi såg under helgen:


image315
Fredag kväll, vi närmar oss Kvikkjokk.. och fjällen.

image317
Lördag: Uppe på kalfjället..

image316
Ljungpipar-par.

image318
Smått nyfiken fjäll-lämmel.

image319
Underbart vackert sjungande blåhake.

image320
Jorduggla som svepte förbi ovan fjället..

image321
..och paret stenskvätta som troget höll ihop.

image322
På söndag morgon åt vi frukost utanför stugan, i sällskap av ett gäng (3 st) lavskrikor.

image323
På vägen hem fick vi en snabb glimt av en örn ovan trädtopparna.. antar att det är en havsörn med tanke på de ljusa stjärtfjädrarna..

image324
..och vid ett vattendrag simmade tre alfåglar inom fotoavstånd.

Och slutligen en bild på ett "hinder" i vägen..

image325
Utanför en av de små byarna innan Jokkmokk spatserade en älg lungt förbi..

Det var en härlig helg i fjällvärlden.. och vi har redan planer på att hyra stugan igen..


Dagens promenad, dag 3..

..fick jag ge mig ut på ensam. Per stannade hemma för att ta hand om sin dotter som har 38-gradig feber..riktigt risig är hon idag. Och vi andra håller tummarna att det inte smittar lagom till nyår!


Utomhus har det varit en vacker vinterdag, ca -5 grader och solsken mitt på dagen.

Jag styrde stegen uppför ett berg här i närheten. Sävastklinten heter höjden och man blir riktigt andfådd under promenaden dit upp efter en rätt brant, och väldigt lång backe.. Men väl där uppe är det mödan värt:


image187

image188


Känslan av att befinna sig ovanför trädtopparna är härlig.. och utsikten är inte tokig alls!

Snön som finns i skogarna har fått hård skare av det varierande vädret under de senaste veckorna så det går ganska lätt att gå även inne i skogen, utanför cykelvägar och stigar.

Gjorde en extra sväng och hittade en troll-lik gran mitt ute i skogen. Skägglav är ganska vanligt här uppe i våra skogar..och denna gran var verkligen skäggig! Riktigt mysigt såg det ut med lav i olika gröna nyanser..


image189   image190
 

Sedan bar det av hemåt igen.. nerför den långa, snöiga backen..


image191


Tänkte där för mig själv att om jag haft en liknande, vit nedförsbacke så här nära hemmet i min barndom, nere i södra Sverige, hade många timmar spenderats där.. Med pulkor, rattkälkar och framförallt mina korta, plastiga, breda, orange plastskidor, som man riskerade både liv och brutna ben med som liten flicka..
I den här backen som ligger bara några hundra meter från närmaste bostadsområde ser man sällan barn åka utför..

Verkar som att barnen som är uppvuxna här uppe i snöiga trakter inte är så värst intresserade av pulkaåkning. Kanske man blir less på sådant efter alla snöiga vintrar.. inte vet jag.


Dagens fågelmöte blev till sist en talgoxe som irriterat tjattrade uppe på en torr gren när jag promenerade förbi:

image192

Dagens promenad..dag 2.

Sista lediga dagen på jullovet för i år.. och vi lyckades även idag klara av Lottas utmaning:

En kvarts promenad utomhus..


Här är beviset:


Klockan 14.10 parkerade vi bilen i ett parkeringshus i centrala Luleå.



Promenerade sedan i rask takt..


image179

..över några isiga  vägar..


image180

..kollade så vi hamnat i rätt stad.. :)


image181

..passerade domkyrkan..


image182

..och fortsatte in i Hermelinsparken.


Där inne strosade vi runt..


image183

..tittade på fina belysningsarrangemang..


image184

..och träffade tomten!


image185

Per hittade också Luleås största (?!) adventsljusstake inne bland träden..

Han sa något så trevligt som: -En sådan här vill jag snickra ihop till vår trädgård! Maffigt med marschaller som man tänder varje advent!

Jag svarade så klart: -Ja, betydligt finare än den lysande plasttomten vi nu har i vår trädgård.


Vid det här laget hade vi klarat av utmaningen galant! Nästan en halvtimmes promenad blev det.. I ganska sakta mak, men promenad ändå!


image186

Tillbaka in till stan! Mot mellandagsrean!


Dagens promenad..

..en utmaning som vi nappade på hos Lotta.


En kvarts promenad utomhus, oberoende av väder och vind.. En nyttig utmaning att haka på så här under julhelgen!


Så här gick det idag:


Klockan 11.45:


image169
På väg.. bort från vårt bebyggda kvarter.



image170

Passera den lilla sjön i utkanten av vårt villaområde, där ligger isen tjock och blank.



image171

Per har lite svårt att glömma tekniken för en  stund och istället njuta av vacker natur.



image172

Mot Lule älv.



image173

Vi närmar oss tydligen stranden..



image174

Per kollar kartan och läser om farligt tunna isar..



image175

..men vågar sig sedan ut en sväng på älven.



image176

På vägen hem får vi äntligen syn på en fågel..
Det visar sig vara en nötkråka som villigt poserar en stund i en grantopp.



image177
Efter drygt en timmes promenad, äntligen hemma igen.
En kopp kaffe och saffranskaka smakade otroligt gott efter den uppfriskade promenaden.

Tidigare inlägg
RSS 2.0