Bara gråtunga moln..

..känns ju snäppet bättre än det ihållande regn som det bjudits på under dagen.
Men inte ens kvällens uppehåll lockar till utomhusvistelse. Det är ruggigt, fuktigt och kyligt.. Raggsockarna har ännu inte jobbat klart för denna vinter.
Idag är läget så pass illa att jag t.o.m. har dem på mig inomhus.

Våren tar god tid på sig.
Gräsmattan skiftar definitivt i mer brunt och grått än grönt. Det är den tiden på året då man inser att man längtar efter maskrosorna..
Björkarna är redo att slå ut men ännu har värmen inte varit tillräcklig. Med god syn och tålmodigt stirrande kan man skymta lite grönt i vissa träd och buskar. 
Dock inte tillräckligt för att känslan av vår ska infinna sig.

Men jag tyckte mig höra årets första lövsångare i går morse. Ljudet dränktes i trafikbuller och en envist skrålande rödvingetrast överröstade den andra sångaren gång på gång..
Bråttom till jobbet och inte tid att stanna och lyssna.. Typiskt.
Försökte lyssna på samma ställe i dag men det var tyst.. inte ens trasten sjöng.. så ännu inget 100-procentigt kryss på lövsångare.

Men kanske i morgon!


image37

Svart-vit sång..

..vaknade jag av i morse!
Han har kommit fram nu, den svartvita flugsnappar-hannen. Klockan 7.00 sjöng han utanför fönstret!
Äntligen!

Just nu har han fullt upp med att kolla holkläget. Flyger från träd till träd och inspekterar.. Hoppas han väljer någon tom holk i år. I fjol valde han den som blåmesparet redan flyttat in i.. Hur det gick finns berättat här.

Solsken, +8 grader i skuggan och flugsnappparsång medan man dricker morgonkoppen kaffe.
Dagen börjar verkligen bra..

Bortblåsta vårkänslor

I går snöade det.
Kallt, blött, ruggit, blåsigt, grått.. och till råga på allt snöfall.
Som tur var kom dock eländet ner som snöblandat regn så det blev inte vitt på marken. Det hade ju varit rena dödsstöten för de små vårkänslor som börjat gro.

Penseérna jag planterat i krukor utomhus fick flytta in igen. Plantorna av Vintergröna som  planterats ute i rabatten i förrgår, då solen värmde gott, fick i går en filt över sig.
Eländes elände.
Jag vill ju ha vår nu!

I morse sken solen. Termometern visade -3 när jag trampade iväg på cykeln mot jobbet. Det var is på sadeln. Och det var is på alla vattenpölar. Och det var kallt under den första kilometern.

Men solen värmde faktiskt. Lite.
Och vårkänslorna kom sakta smygande tillbaka.
Halvvägs till jobbet sjöng nämligen en gransångare! Nu är han tillbaka! Den första sångaren för i år!
Han brydde sig minsann inte om gårdagens snöfall. Han deppade inte ihop. Han sjöng istället för full hals idag! Han hittade säkerligen inte en enda frukostbit i form av insekter i morse, men pigg och glad var han ändå!

Så nog ska jag också hitta vårkänslorna igen..
Men sjunga låter jag dock bli.

Ska sova nu och drömma om varma, soliga dagar. Utan snö.

Sädesärlan har kommit!

Ja, nu är han här.
Äntligen.
Den här våren går sakta.. men den går.

I fjol kom sädesärlan till jobbet den 27/4. Alltså till mitt jobb..inte till sädesärlans jobb.
Han dök då upp på eftermiddagen..utanför dörren. Vippade på sin långa stjärt och hälsade "God vår"!
Samma sak hände alltså idag.. tre dagar tidigare än i fjol. Och idag var han där redan på morgonen, pigg och glad.. hälsandes "God morgon".

Tänk att man kan bli så glad att återse en lite, svartvit fågel.
Han fick mig att le kl 06.30 en tisdagmorgon.
Det lyckas inte många med, kan jag lova.
Att jag ler före morgonens första kopp kaffe händer i stort aldrig, faktiskt.
Per brukar kalla det "dåligt morgonhumör". Jag kallar det trötthet.
Fast borde nog byta namn på det till morgontrötthet.. Känner nämligen samma känsla just nu, trots att det är kväll.

Soffan nästa! Några timmar ska nu slöas bort!
Med rätt gott samvete.. Är man trött så är man!

RSS 2.0