Betraktelser från en snödriva..

Man kan ju faktiskt tro att jag gått i ide på allvar denna bistert kalla och långa vinter. Inga blogguppdateringar på evigheter.

Men nu är det äntligen dags för livstecken.. Solen har börjat tina upp både natur och människa. Efter många, långa, mörka dagar med minusgrader runt 20-sträcket och kallare känns det underbart med solsken och takdropp!

 

Idag tog jag liggunderlaget, termoskoppen fylld med kaffe, kameran och en god bok, slog mig ner i första bästa snödriva utanför dörren och njöt. I flera timmar. Helt underbart!

 

Fågelborden befinner sig på samma sida av huset så med i planeringen fanns att fota några av dagens gäster. Kvinnor kan ju som bekant göra flera saker på samma gång, så sola, dricka kaffe, läsa bok och fotografera några mesar är ju definitivt inga problem.

Eller..?

 

Jag lutade mig tillbaka i drivan, sörplade kaffe, blickade upp mot den klarblå skyn.. Hörde gulsparvarnas vårliga, nästan lite takdroppsliknande svirrande läten, blåmesens vårmelodi från grannträdgården, talgoxarnas lågmälda kiv i hagtornsbusken och svartmesens ihållande strof från en grantopp i skogskanten.

Talltiteparet stämde snart upp med sitt tuiii-tuii-tuii, och konsertens trumvirvlar stod två hackspettar för.

Trevliga, efterlängtade ljud..

Även kvarterets skatflock höll ett finstämt tacktal från dikeskanten där jag tidigare under morgonen fixat skatbuffé i form av överblivna blodpuddingbitar och ett par ostkanter.

 

Och så plötsligt.. Ett annat ljud.. Svichsssssssssss-sloppp-kadoff, lät det, ungefär.

Mer än så hann jag inte registrera innan halva min värld där på det nyss så sköna liggunderlaget färgades fullständigt vitt av ett takras.

Halva snömängden uppe på taket bestämde sig tydligen utan minsta förvarning att glida rakt ner över mig.

 

Det blev till att smått skamset putsa till frisyren och flytta på sig och tillbehören.. till en driva längre ut på tomten, bort från husväggen.

-Och ännu inte en enda fågel på bild, konstaterade jag smått frustrerat och blåste bort snö från kameralinsen.

 

Mera kaffesörplande, mer intensifierat spanade efter alla sjungande fåglar.. Och ja, äntligen! En talltita landar i björken ovanför mig! Den spanar snabbt in fågelbordet, dyker ner, nappar åt sig ett frö, kvittrar ett ”Tack!” och flyger in i skogen.. Allt detta under de två röda sekunder som jag ägnar åt att greppa kameran, rikta, zooma.. och misslyckas med fotot.

 

Mer kaffe.. mer solande..mer väntande..

Läser några sidor i boken och dricker upp kaffet samtidigt.

Slumrar till, njuter..

Och fåglarna sjunger och sjunger, takdroppet droppar.. (Tydligen mer snö kvar där uppe på taket.. som bara väntar på att någon mindre klok solare ska placera sig i fel snödriva!)

-Livet är härligt.. tänker jag, och troligtvis även de vårglada fåglarna.

 

Mitt i mitt slummer hörs plötsligt ett irriterat tjatter. Definitivt inte en fågel..

..och definitivt inte en glad, solskensnjutande krabat..

Nä, det är en irriterad ekorre. Precis ovanför mig uppe i björken.

Och han är rent ut sagt skitsur!

Svänger med svansen, blänger ner på mig, och tjattrar så det garanterat hörs ända bort till grannen.

 

Inte nog med en drös av kall snö i nacken.. i min nya snödriva blir jag utskälld!

Jag befinner mig för nära hans frörestaurang. Tydligen är den extremt mycket hans och att det faktiskt råkar vara jag som sköter om påfyllningen av den verkar han inte ta minsta hänsyn till.

Jag prövar att prata snällt med honom, säger att

-Inte gör det väl något om jag sitter här medan du kommer ner och äter..



 

Som att prata för döva öron. Han tjattrar på.

Och efter några minuter ger jag mig..

Byter snödriva för andra gången, denna gång till en som befinner sig på andra sidan huset.

 

Och fågelfoton..?

Nä, det blev inga idag.


Men välkommen våren! Och hoppas fröna smakade bra, du envisa ekorre!


Igelkott..

..en oväntad gäst!

Det är inte så vanligt med igelkottar här uppe i våra trakter.
Men en besöker oss då och då..
Denna fina försommarkväll lyckades jag locka upp den mycket försiktiga gästen ända upp på altanen..


På väg.


Nosar.


Provsmakar mycket skeptiskt skinkskivan som det bjuds på denna kväll.


..och hugger in!


..och bjuder sedan på några fina fototillfällen som tack för godbiten..




Dagens bild..

..från trädgården:

Nässelfjäril på Tagetes.


Naturen skapar fina konstverk..

 

Med glimten i ögat..

..och solsken i blick.


Ett härligt, soligt vinterväder utomhus idag.. Några minusgrader, svaga vindar, klarblå himmel.

Som gjort för en lång promenad. Det blev med kameran som enda sällskap idag också, Per vaknade nämligen med huvudvärk så han stannade hemma för att samla krafter inför kvällens ugglelyssning. (Den blir förhoppningsvis av ikväll, äntligen..)


Det blev inget nära möte med skogens fåglar under dagens promenad.. men det hörs att de små liven fått vårkänslor!

Grönfinkar, svartmesar, talltita och talgoxe sjöng lite varstans.

Gråsparvshannarna sitter uppe på stuprännekanten, kvittrar för full hals för att försöka få honorna intresserade av boplatserna under tegelpannorna.

Till och med skatorna i en björktopp lät höra en form av skatsång.. inget skatskränande som brukligt är, utan lågmälda toner som lät riktigt vårligt.



Välkamouflerad pilfink


Fotona i dagens inlägg är tagna i trädgården.. strax efter frukosten.

Det märks att småfåglarna nu kan ta det lite lugnare med födosöket.. Dagarna har blivit längre och de hinner sitta och koppla av mellan måltiderna.

Den härliga vårvintern är äntligen här!



Lysande gulsparv

En trevlig överraskning fick jag igår från Bea som har bloggen Daggdroppen, en sida med många kloka funderingar och härliga foton..



En fin Award som jag tackar och bugar för! Det glädjer mig verkligen att det finns folk som tar sig tid att läsa och kommentera det man bloggar om.. och att man genom bloggar hittar personer med liknande intressen. Det förgyller verkligen min vardag!
Jag skickar Awarden vidare till två bloggerskor som jag ganska nyligen hittat till..

Arctosphoto's Weblog och Tornsvalan.

Mycket trevlig läsning, ofta skrivet med glimten i ögat, och många fina foton finns att glädjas åt hos dem båda, så de är väl värda ett besök!

Trevlig helgfortsättning!


"Varför måste man alltid gräva fram maten på denna restaurang..?"

Inte bara fåglar..

..under fågelbordet.


I går hade vi två ekorrar på besök, men bara den ena var villig att vara med på bild.



Jag har haft mina misstankar om att det inte bara är mesar som gillar nötfyllningen i kokosnötterna..


De töms nämligen rejält fort under veckorna när jag är på jobbet.. och det är små, mystiska gnagmärken i kanterna på hålet..


En mygga..

..gör kanske ingen sommar..

..men i kväll var de flera stycken ute vid vår altan.

Årets första myggbett gör ont, kan härmed meddelas.
Men myggsurret kändes faktiskt lite härligt somrigt, trots allt.

image309

Älg på väg..

..igen.

Det börjar höra till vanligheterna att man stöter på älgkon med en kalv efter cykelvägen till och från jobbet.
Idag korsade de vägen precis framför näsan på mig.
Eller.. ja, dryga 30 meter ifrån mig, men det kändes väldigt nära. Till och med alldeles för nära.

Är av den bestämda åsikten att älgar ska vädra fara när de ser mig. De ska inte göra som dessa två: Helt enkelt bara passera på några meters avstånd utan att bry sig.

Jag fick nästan för mig att de grymtade: Lämna företräde! ..trots att det var jag som kom från höger!

image137

Älgmöte

Idag var det min tur att stöta på älgkon.
Den verkar ha bestämt sig för att maten intill cykelvägen till och från stan är allra godast.. Sambon stötte på en nästan nyfödd kalv intill vägen för ett tag sedan och såg även kon någon dag senare.

Idag mumsade hon sälgblad alldeles vid vägen när jag var på väg hem. Det hördes vida omkring hur hon tuggade och smaskade.
Och man hinner tänka både en och två tankar innan man vågar trampa förbi med cykeln.
Hon är rätt stor.. och bara dryga metern nere i diket. Nästan inom klappavstånd.
Men skulle aldrig fallit mig in att stanna.

Snarare slog jag nog personligt rekord i spurt-cykling i uppförsbacke.
Vågade knappt titta på den när jag i farten riktade mobilkameran mot det håll där den stod.
Hann dock i ögonvrån se att den strök ena örat bakåt när jag passerade..
Troligtvis ett tydligt tecken på att jag störde mitt i middagen.

image60


Frukostsällskap i trädgården

Denna lördag den 2:a juni visar sig bli en kanonfin dag!
Varmt, soligt och skön redan till frukosten på altanen.

Trastarna betydligt mer morgonpigga än jag så de är i full gång med att samla mat åt sina ungar när jag kliver ut.
Min frukost i form av ostmacka och kaffe ser däremot betydligt aptitligare ut än det som Rödvingetrasen drar upp ut gräsmattan..

image57  image56

Björktrasten plockar mask i andra ändan av trädgården....

image58

och under fågelbordet äter ekorren frukost i form av överblivna solrosfrön.

image59

Fjärilarna flyger och flugsnappare och lövsångare sjunger..
Det blir en dag ute i trädgården, idag!

Ekorre..

..sällskap i trädgården idag:

image48

image49

image50

image51


Mitt i allt trädgårdsslit är det trevligt med besök och därmed en välbehövd paus.
Han var pratglad, den lille charmören.. och svansen hans viftade ganska irriterat med jämna mellanrum. Troligtvis för att jag störde honom i sökandet efter kvarvarande solrosfrön under fågelbordet..
Jag blev glad åt hans besök, men det blev inte den svartvita Flugsnapparen som häckar i holken i trädet bredvid. Han tjattrade och gjorde upprepade anfall mot "rovdjuret"..
Men slutet gott: Ekorren försvann mot andra jaktmarker och lugnet lägrade sig åter i vår trädgård.

RSS 2.0