Fisketur i fjällen..

Min och Pers första gemensamma semestervecka började för en vecka sedan och den var vigd åt fiske i Kvikkjokksfjällen.
Under många år har vi sagt att vi borde pröva fiskelyckan.. köpa fiskekort, vandra upp till någon vacker fjällsjö, tälta några nätter, fånga fina fjällöringar..

Sagt och gjort.

Vi hyrde en liten stuga i Kvikkjokk, sov över i den första natten, 10/7 - 11/7, packade sedan våra ryggsäckar och vandrade uppför Sjnjerak. Målet var sjörna bortanför det berget..
Uppstigningen var extremt svettig, mycket myggrik.. och vacker! Solsken och i stort sätt vindstilla väder mötte oss uppe på berget.



Vi nöjde oss dock inte med den lilla sjön där uppe, utan vandra nerför på andra sidan och fann en fin tältplats mittemellan två fina sjöar. Perfekt. Bara att pröva lyckan i dem båda under morgondagen sa vi nöjt och kröp ner i sovsäckarna.

Morgonen därefter var solen förvunnen, myggen och knotten tredubbelt så många och fjällvärlden inbäddad i tjock, grå dimma.. Stor kontrast till gårdagens strålande solsken må jag säga, suckande.



Kvällen innan skådade jag både svärtor och storlommar vid sjön och hade planer på att fota dem i fint morgonljus. Det kunde jag glömma så fort jag öppnade tältluckan.
Istället blev det en kulen vandring efter stranden.. blöta byxben (det regnade tidigare under morgonen) och inte en sjöfågel i sikte.
Men ett antal ängspiplärkor höll körsångsuppvisning för mig så helt ensamt var det inte.

 

Under förmiddagen lättade dimmorna och vi fick en hyfsat fin måndag tillslut.. Dock ganska blåsigt vilket gjorde det svårt att kasta ut drag och flugor åt fiskarna i sjön. 
Vi ägnade större delen av dagen åt att presentera diverse olika smaskiga, lockande "matbitar" åt fiskarna som vi såg vaka och plaska ute i vattnet.. utan minsta framgång. 
Kräsna fjälfiskar, minst sagt. 
Det är ju nästan pinsamt att säga det, men inte ett enda napp. Totalt tröstlöst.. och även mitt i vanliga fall ganska goda tålamod tröt till slut.
Det blev "torrfoder" istället för färsk fisk till middag den kvällen.

 

Nästa dag:
Tisdag morgon.. kyligt, mojnande vind efter en väldigt blåsig natt.. Jag kliver upp en timme före Per, är fortfarande riktigt besviken över att vi inte fick öring till middag kvällen innan, pallrar mig ut, ska fasiken få upp en fisk!
Håller på att frysa fingrar och tår av mig medan jag står ute i snålblåsten och svingar mitt spö i drygt en timme.. med exakt samma resultat som under gårdagen.
Går och försöker väcka Per men han grymtar något om att "Det regnar ju.." och somnar om. Vilket leder till att jag också kryper ner i varma sovsäcken och slocknar.
Ingen färsk fisk till frukost den dagen heller med andra ord.

Vid lunchtid slutar det att regna och vi äter "torrfoder", igen. I samband med mat-i-trangia-kokandet lyckas stelfrusna jag fixa ryggskott åt mig själv. En hyfsat lindrig variant, men aj, aj.. inte direkt lämpat för att fortsätta med fiskandet.
Istället bestämmer vi oss för en kort promenad i omgivningarna innan det är dags att packa ner tält och börja vandra tillbaka till stugan i Kvikkjokk.
Kvällen innan gjorde Per en kvällspromenad på egen hand och kom tillbaka med nyheten att han sett en "Liten, färglad snäppa simmandes i en liten sjö en bit bort".
Efter lite förhör i stil med "Färger? Storlek?! Beteende? Litet huvud, lång hals? Hållning?" sa han:
-Den var liksom.. graciös!!
Det kunde ju inte vara annat än en simsnäppa, konstaterade jag och blev så klart sugen på att gå iväg dit för att få syn på den. Men det var sent.. och läggdags så det blev inte av.
Nu dagen efter kom Per med förslaget att vi ju kunde gå dit och se om den var kvar.. Föga sannolikt, tänkte jag men sagt och gjort.

Och.. den var faktiskt kvar i samma sjö! Därmed årets första Smalnäbbade simsnäppa kryssad! En riktigt fin liten fågel, men svårfotad, i dåligt ljus och långt borta på vattnet. Men med fina fjäll som bakgrund..







Under promenaden stötte vi på ett antal ljungpipare också. Riktigt irriterade var de på oss.. helt klart var vi inte välkomna in i deras revir. Vi skyndade därför förbi medan de vaksamt höll ett öga på oss.





I en björkdunge blev vi "utskällda" av paret lövsångare, inte heller där var vi välkomna..



..och ute på sjön simmade svärtorna jag såg första kvällen:



Ack så långt borta. Det är inte lätt att fota fåglar när de är små och naturen runtomkring så stor. Men en njutning är det att vistas där, i deras marker.. även när man lider av dålig fiskelycka och ryggskott.

Vår vandring tillbaka till stugan blev en mycket blöt historia. Det regnade hela vägen, mina kängor visade sig ha gett upp sin GoreTex-funktion, vilket ledde till att jag inte tog mig hem ett dugg torrskodd, ryggen värkte under ryggsäcken (tur ändå att vi blivit tvungna att äta upp all vår mat eftersom ingen fisk nappade, det ledde ju till lättare ryggsäck!) ..och som svidande plåster på såren möttes vi vid stugorna av en familj som varit ett par dagar i en annan del av fjällvärlden och fiskat, och fått ca. 40 öringar.. per dag. 
"-Överflöd! Vi bara njöt.. och släppte tillbaka dom efterhand", förklarade mannen med ett stort flin. 

Tack för det. Precis vad man (inte) ville höra just då.

Bastun och ölen på kvällen gjorde dock gott.
Och jodå, jag är jättenöjd med vår fjäll(fiske)tur! 



Kommentarer
Postat av: Eija

Härligt berättande:) Jag njöt för jag kände verkligen hur ont det är med ryggskott, varm vandring, dimmigt och kallt:) Fortsätt skriva.

2010-07-18 @ 13:56:00
Postat av: Elsa

Måste skratta( bara lite) otur med fisket, men bilderna på simsnäppan var ju fina. Roligt att du fick det krysset! Och fjällvärlen är verkligen en ombytlig plats!

2010-07-18 @ 20:03:34
Postat av: Kirsti

Eija: Tackar!! :)

Elsa: Tackar, och det är helt ok att skratta.. ;)

2010-08-08 @ 17:11:10
URL: http://naturligtvisfritid.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0