Naturligtvis..

..i Muddus Nationalpark.

I tisdags, den 5:e augusti for vi iväg till Muddus. Vi startade vår vandring från bilparkeringen i Skeite in i urskogen på eftermiddagen..

..passerade det vackra 42 meter höga Muddusfallet under kvällen..

och stannade och tältade strax norr om det.

Dagen efter var vårt mål att hinna fram till fågeltornet vid Muddusluobbal så det bar av i flera kilometer över stora myrar med ordentlig spång efter leden.. Lättvandrat och bra!

Väl framme vid fågeltornet blev vi verkligen imponerade över dess storlek/höjd..

Per vågade sig upp efter den smala trappan och tog fina foton över nejden.

Det blev en sen lunch vid tornet och sedan fortsatte vandringen mot Manson-stugan och därefter ytterligare en bit söderut, där vi fann en fin tältplats intill en av rastplatserna. Under dagen var vädret halvmulet men varmt. Under kvällen, när tältet precis blivit rest kom några kortare regnskurar.

Dagen efter sken solen åter och vi fortsatte söderut igen.. Några km senare stötte vi på en tretåig hackspett.

Glädjande eftersom jag hittills bara sett den en gång tidigare i mitt liv..

Efter det passerade vi ett område med flera vackra, stillsamma skogstjärnar..

..tog lunchpaus vid Nammajaure och vandrade därefter fram till Måskoskårså, en kanjon av gigantisk storlek.. 50-70 meter djup och 2,5 km lång.



Som pricken över i dök ett pilgrimsfalkspar upp och seglade ovanför oss en kort stund.

Efter Måskoskårso var leden ganska svårvandrad.. Stenigt, klippor och ganska brant på sina ställen..faktiskt den mest svettiga biten av hela vandringen.
Där efter var vi framme vid Lule älv..åt middag och fortsatte mot Skeite. Vi passerade nu skogspartiet som eldhärjades under den torra sommaren 2006.

Uppbrunnen spång och träd som rasat över leden dök upp som hinder i vår väg..
Lite smått kuslig stämning rådde i den delen av parken. Sotsvarta trädstammar och minimalt med grön växtlighet.. en ganska häftig upplevelse det med faktiskt.

Trötta men väldigt nöjda över att ha vandrat hela den 44 km långa sträckan nådde vi Skeite sent på torsdagskvällen.

Hela vandringen var en härlig upplevelse.
Fin, väldigt omväxlande natur, fina, väl utmärkta leder, lättvandrat på de flesta ställen, och flera otroligt fina övernattningsstugor efter vägen.. Ja, Muddus är väl värt ett besök!

Nu måste bara tilläggas att jag längtar efter att få åka dit under våren, när fågellivet bjuder på fina skådespel.  Den här årstiden var det rätt tyst i skogarna och ute på myren, men man kan bara föreställa sig hur livat där är under vår/försommar.. hoppas att man någon gång får chansen att uppleva det.Fåglar vi stötte på nu under vår vandring var, förutom tretåiga hackspetten och pilgrimsfalkarna: Två kungsörnar, bergfinkar, grå flugsnappare, lavskrikor, gulärlor, korsnäbbar, tjäder, järpe, sångsvan, krickor, storlom, tranor, fiskgjuse och jorduggla. Talltita, kungsfågel och talgoxe hördes regelbundet i skogspartierna.